Varje nyårsafton tänds himlen över svenska städer av raketer och smällare. Men bakom de färgglada ljusen döljer sig en bransch som inte vet om den finns kvar nästa år – inte på grund av marknadskrafter, utan på grund av politiska beslut. Fyrverkerihandeln i Sverige är hårt reglerad, kommunalt kontrollerad och just nu föremål för en riksdagsmotion som vill förbjuda hela verksamheten.

Ett regelverk som sätter ramarna

Grunden för all hantering av fyrverkerier i Sverige är lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Den reglerar allt från tillverkning och import till försäljning och användning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är central tillsynsmyndighet och fastställer vilka produktklasser som får säljas till allmänheten och under vilka förutsättningar.

Fyrverkeriprodukter delas in i klasser baserat på farlighetsgrad. Produkter i klass F1 och F2 – de som vanliga konsumenter hittar i butik – är de enda som privatpersoner lagligen får köpa och använda. F3 och F4 kräver tillstånd och yrkeskompetens. Men även för den tillåtna konsumentförsäljningen är kraven omfattande.

Kommunalt tillstånd – en trång nålsöga

Den som vill sälja fyrverkerier till allmänheten måste ansöka om tillstånd hos den lokala räddningstjänsten eller kommunen. Tillståndet är platsspecifikt, tidsbegränsat och förenat med krav på bland annat förvaring, hantering och personal med dokumenterad kunskap. Det räcker alltså inte att en butikskedja har ett generellt tillstånd – varje försäljningsställe kräver sin egen ansökan och prövning.

Det här systemet innebär att regelefterlevnad är resurskrävande för aktörerna i branschen. För en liten säsongssäljare som öppnar ett tält i december kan byråkratin kosta lika mycket i tid och pengar som den faktiska vinsten. Stora aktörer klarar det bättre, men även de vittnar om att regelverket är komplext och att lokala tolkningar varierar kraftigt mellan kommuner.

Riksdagsmotionen som hotar hela marknaden

Mot den här bakgrunden är det lätt att förstå varför riksdagsmotionen 2024/25:194 väcker oro i branschen. Motionen föreslår ett totalförbud mot försäljning av fyrverkerier till allmänheten i Sverige. Argumenten som förs fram är välbekanta: djurlidande, bränder, personskador och störningar för personer med PTSD eller annan känslighet för höga ljud.

Det är inte första gången ett sådant förslag läggs fram, men den politiska stämningen har förändrats. Flera kommuner har redan infört lokala restriktioner eller rekommendationer mot privatanvändning. Städer som Stockholm och Göteborg har begränsat var fyrverkerier får skjutas upp inom tätbebyggt område. Steg för steg krymper utrymmet för branschen, även utan ett formellt förbud.

En marknad som inte styrs av marknaden

Det som är unikt med fyrverkerihandeln är att dess existens inte primärt avgörs av konsumenternas efterfrågan eller aktörernas lönsamhet. Efterfrågan finns – det är ingen brist på köpvilliga kunder inför nyår. Lönsamheten varierar, men det finns aktörer som tjänar pengar. Ändå lever hela branschen i ett slags politiskt limbo där ett riksdagsbeslut, ett MSB-direktiv eller en kommunal förordning kan förändra spelreglerna fundamentalt och snabbt.

Det gör fyrverkerihandeln till ett extremt exempel på en säsongsbransch vars framtid inte avgörs i kassan utan i riksdagen. Investeringar i lager, personal och logistik görs med vetskapen om att ett politiskt beslut kan göra hela verksamheten olaglig inom ett år.

Branschens eget ansvar

Branschorganisationer som Pyroteknikbranschen i Sverige har länge arbetat för att möta kritiken halvvägs – bland annat genom att stödja krav på tystare produkter och bättre märkning. Argumentet är att ansvarsfull reglering är bättre än förbud, och att ett totalförbud mot konsumentförsäljning bara skulle flytta handeln till grå marknader och privatimport från länder med lägre säkerhetskrav.

Det är ett argument som har viss tyngd. Erfarenheter från länder med strikta förbud visar att illegal hantering av fyrverkerier ökar när den legala marknaden stängs ner – och att de produkter som cirkulerar då ofta är farligare än de reglerade alternativen.

Vad händer härnäst?

Riksdagsmotionen 2024/25:194 bereds just nu i utskott. Hur den hanteras beror på politiska prioriteringar och den bredare debatten om allmän ordning, djurskydd och folkhälsa. För branschens aktörer handlar det om att planera en verksamhet utan att veta om den överhuvudtaget är tillåten nästa säsong. Det är en affärsmiljö de flesta andra branscher aldrig behöver hantera.