Stora delar av Stockholms flerbostadshus byggdes mellan 1965 och 1975, under det så kallade miljonprogrammet, då tempot i byggandet prioriterades framför framtida underhållskostnader. Femtio år senare har notan förfallit till betalning. Enligt uppgifter i lokalmedia är omkring 30 000 lägenheter i Stockholms län i akut renoveringsbehov, och i ungefär hälften av miljonprogrammets fastigheter har inget större underhåll som stambyte någonsin genomförts, trots att rören närmar sig sin tekniska livslängd. Det är den bakgrunden som gjort stambyte till en av de mer stabila delarna av den svenska byggbranschen – och som byggt upp till en relativt stabil konkurrens mellan aktörerna som erbjuder stambyte i Stockholm.

Vad ett stambyte innebär – och vad det kostar

Ett stambyte innebär att en fastighets huvudledningar för vatten och avlopp, stammarna, grävs fram och byts ut, vanligtvis tillsammans med ny tätskikt och nya ytskikt i badrum samt anpassningar i kök. Enligt branschuppgifter rör sig kostnaden för ett komplett stambyte i en bostadsrättslägenhet mellan 250 000 och 500 000 kronor per lägenhet, ofta med badrumsrenovering inräknad, medan motsvarande arbete i en villa kan kosta 300 000–600 000 kronor. Det är bostadsrättsföreningen som ansvarar för underhållet av föreningens gemensamma delar, det vill säga stammar och installationer som försörjer fastigheten, medan den enskilda medlemmen i regel kan använda rotavdrag för den del av arbetet som utförs inne i den egna lägenheten – upp till 50 000 kronor per person och år från och med 2026.

Relining som konkurrerande metod

Ett fullständigt stambyte är inte den enda vägen. Relining, där man i stället för att byta ut rören fodrar insidan av de befintliga rören med ett nytt skikt, har etablerat sig som ett billigare och snabbare alternativ som inte kräver att väggar och golv rivs upp på samma sätt. Metoden har blivit tillräckligt etablerad för att skapa en tydlig branschdebatt om vilken lösning som ger bäst livslängd och värde för pengarna – en diskussion som branschtidningen VVS-Forum sammanfattat under rubriken ”Striden om stammarna”. I praktiken har det lett till att stora aktörer som Svenska Bostäder valt traditionellt stambyte medan andra, som Riksbyggen, i högre grad erbjuder relining som ett förstahandsalternativ till sina medlemsföreningar. Vilken metod som väljs påverkar direkt vilka typer av entreprenörer som anlitas, eftersom relining och traditionellt stambyte i hög grad är olika hantverk.

En marknad med tre olika typer av aktörer

Konkurrensbilden inom stambyte i Stockholm kan grovt delas in i tre skikt. Överst finns de stora, börsnoterade installationskoncernerna, där Bravida – med en omsättning på drygt 26 miljarder kronor 2022 – och Instalco, som enligt egna uppgifter stod för 6,5 procent av en nordisk kärnmarknad värderad till omkring 209 miljarder kronor 2025, är de mest namnkunniga. För dessa bolag är stambyten en del av ett mycket bredare utbud av tekniska installationstjänster snarare än en renodlad kärnaffär.

I mitten finns de kooperativa bostadsorganisationerna HSB och Riksbyggen, som erbjuder projektledning och byggledning för stambyte och relining direkt till sina anslutna bostadsrättsföreningar – HSB Stockholm uppger att man hjälpt fler än hundra föreningar med den typen av projekt. De konkurrerar inte i första hand med pris utan med det förtroende och den långsiktiga relation föreningarna redan har till sin ekonomiska och tekniska förvaltare.

I det tredje skiktet finns specialiserade totalentreprenörer som enbart eller huvudsakligen arbetar med stambyte, relining och tillhörande renoveringar – en kategori där Stambytesgruppen är ett av de mer namnkunniga Stockholmsbolagen, tillsammans med mindre nischaktörer som Stockholm Relining, Solna Relining och Proline Group.

Stambytesgruppen: från nischbolag till 346 miljoner kronor i omsättning

Stambytesgruppen drivs av Stambytesgruppen i Sverige AB, org.nr 556895-5156, registrerat 2012 med säte på Hagaesplanaden i Stockholm. Bolaget beskriver sig som ett heltäckande bygg- och installationsföretag specialiserat på stambyte, relining och totalrenoveringar, med bostadsrättsföreningar samt privata och kommersiella fastighetsägare i Stockholms län som huvudsaklig kundgrupp. Enligt bolaget självt grundades verksamheten av entreprenörer med över 30 års erfarenhet av stambyte i Stockholm och större rotprojekt, man har erfarenhet från stambyten i över 6 000 lägenheter, och man arbetar uteslutande med egen personal – platschefer, arbetsledare, snickare, rörmontörer, elektriker, plattsättare och målare – snarare än att lägga ut arbetet på underentreprenörer, vilket bolaget lyfter fram som ett sätt att ge kunden en enda kontaktyta för hela totalentreprenaden. Bolaget driver även loftkonvertering av råvindar under det egna varumärket Vindsgruppen i Sverige.

Finansiellt har bolaget vuxit till en betydligt större aktör än de flesta andra Stockholmsbaserade nischbolag inom bygg. För räkenskapsåret 2025 redovisade Stambytesgruppen i Sverige AB en omsättning på 346,4 miljoner kronor, ett resultat efter finansnetto på 32,0 miljoner kronor och ett resultat för året på 25,3 miljoner kronor. Soliditeten på 45,1 procent bedöms som mycket bra och likviditeten, 176,5 procent, som bra, medan vinstmarginalen på 9,3 procent visserligen är sund men en bit ner från föregående års 15,7 procent – en press på marginalerna som är värd att notera i en bransch där materialkostnader och lönekostnader för specialiserad hantverkspersonal stigit de senaste åren. Bolaget har 21 anställda och har tilldelats både UC:s sigill för god kreditvärdighet och ett Nordiskt Tillväxtcertifikat.

Stambytesgruppen ingår i en koncern där moderbolaget är ATTIC Group AB, ett rent holdingbolag utan egna anställda eller egen omsättning vars enda funktion är att äga och förvalta aktier i koncernens bolag. Enligt tillgängliga uppgifter omfattade koncernen som helhet fyra bolag med sammanlagt 26 anställda och en total omsättning på 204 miljoner kronor så sent som 2023 – en siffra som Stambytesgruppens ensamma omsättning på 346 miljoner kronor för 2025 visar har vuxit kraftigt sedan dess.

En efterfrågan som inte försvinner inom överskådlig tid

Det som skiljer stambytesmarknaden från många andra nischbranscher är hur förutsägbar den underliggande efterfrågan är. Så länge stora delar av miljonprogrammets bostadsbestånd fortfarande väntar på sitt första stambyte, och så länge rörens tekniska livslängd fortsätter att löpa ut hus för hus, finns ett känt och kvantifierbart renoveringsbehov som varken konjunktursvängningar eller ränteläge kan skjuta upp mer än tillfälligt – bostadsrättsföreningar kan senarelägga ett stambyte, men inte undvika det. Det är den dynamiken, snarare än någon tillfällig byggboom, som ligger bakom att ett Stockholmsbolag med rötter i ett smalt hantverksområde på tretton år har vuxit till en verksamhet med en omsättning i mångmiljonklassen.