Företagsledare inser att hälsa och välbefinnande är avgörande ingredienser för hållbarhet, affärsframgångar och en värld som går att leva i. Affärsnyttan är att främja hälsosamma beteenden hos anställda som förbättrar produktiviteten och sänker sjukvårdskostnaderna.
Det nya globala hälsolandskapet kräver effektiva globala åtgärder. WHO:s centrala globala funktioner måste kompletteras med en rad nya aktörer.
Förbättrad folkhälsa
Världen står inför stora hälsoutmaningar: dubbla sjukdomsbördor i många länder, spridning av infektionssjukdomar, eskalerande global uppvärmning och oförutsägbara naturkatastrofer. Många av dessa hot kan hanteras genom att utveckla effektiva och tillgängliga hälso- och sjukvårdssystem, samt genom att stödja länder att genomföra sin egen hälsopolitik.
En viktig faktor för att uppnå dessa mål är att göra det möjligt för länderna att använda befintliga resurser på bästa sätt. Men detta kräver en enhetlig strategi för att prioritera och förvalta extern finansiering, se till att medlen samlas och används effektivt och minska transaktionskostnaderna för flera olika internationella finansieringsarrangemang.
Detta kommer att kräva större integrering av sjukdomsspecifika program inom bredare leveranssystem (t.ex. uppskalning av HIV i Malawi och Liberia), effektiva avtal om ersättning till sjukvårdspersonal för att undvika att personal flyttas från ett initiativ till ett annat (Dominica, Tanzania) och bättre kopplingar mellan finansierade insatser på distrikts- och anläggningsnivå. Dessutom kommer den att behöva involvera fler aktörer på global nivå.
Ekonomisk tillväxt
Sambandet mellan nationellt välstånd och hälsoresultat är allmänt känt, men det finns även ett direkt orsakssamband i motsatt riktning: förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt. Till exempel kan spridningen av smittsamma sjukdomar minska storleken och kvaliteten på ett lands arbetskraft, sänka den inhemska ekonomiska produktionen och hämma utländska investeringar.
En funktion som stod för mindre än 1 % av byggstenen Läkemedel och teknik var att stärka hanteringen av leveranskedjan, vilket är avgörande för att säkerställa att ett lands hälsorelaterade utgifter används effektivt och ändamålsenligt. Exempel på denna funktion var utvecklingen av ett ramverk för hantering av medicinlager på andra nivån för Salomonöarna och stöd till en anläggningsbaserad plan för förbättring av leveranskedjan i Liberia.
Företagen spelar en viktig roll för att främja globala hälsoinitiativ som producenter av hälsorelaterade produkter och tjänster, entreprenörer och givare. Dessutom kan företag bidra till att säkerställa att den amerikanska regeringens internationella hälsoaktiviteter överensstämmer med dess bredare utrikespolitiska och nationella säkerhetsmål, såsom att främja mänsklig värdighet och upprätthålla universella värden.
Minskade sociala orättvisor
Målet med globala hälsoinitiativ är att förbättra den globala folkhälsan och den ekonomiska resiliensen genom utveckling och expansion av robusta lokala och globala (”glokala”) hälsosystem. Genom att investera i dessa initiativ kan företagen ta itu med de problem med dålig hälsa som har en negativ inverkan på både deras anställda och deras resultat.
Trots det stora behovet av förbättringar av hälso- och sjukvårdssystemen i de bidragsmottagande länderna är fördelningen av medel inom denna byggsten fortfarande inte optimal. En stor del av detta kan bero på att givare och mottagare föredrar konkreta insatser, såsom infrastrukturbyggande, snarare än de mindre påtagliga byggstenarna policy och förvaltning.
Dessa debatter har flyttat ut från de slutna kontoren och in på det offentliga torget, med näringslivets deltagande. I takt med att världen blir mer mångfacetterad och inkomstskillnaderna ökar kommer det att bli allt viktigare för företagen att delta i dessa dialoger för att bygga upp sunda och välmående samhällen både i sina hemländer och runt om i världen.
Ökad konkurrenskraft
Mer än någonsin tidigare har företagen gått från sina traditionella roller som kommersiella producenter av hälsorelaterade varor och tjänster, entreprenörer och välgörenhetsdonatorer till att forma globala hälsopolitiska beslutsprocesser. Denna förändring kan ha en positiv inverkan på företagens produktivitet och konkurrenskraft, arbetskraftens hälsa och den ekonomiska tillväxten.
Det finns dock flera betydande utmaningar. För det första kämpar många länder med att effektivt prioritera och hantera sin externa finansiering, som ofta är ad hoc och inte kopplad till lokala intäktsgenererande initiativ. Knappa lokala resurser översköljs av flera olika finansieringsarrangemang och en myriad av enskilda transaktioner från betalningar ur egen ficka.
Dessutom leder spridningen av globala hälsoinitiativ ofta till parallella system som undergräver holistiska strategier för att stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. Som exempel kan nämnas en åtgärd för att stärka hälsoinformationssystemet i den åttonde omgången av den globala fonden, där resurser anslogs till ”utveckling av ett system för att genomföra undersökningar och tillhandahålla ackreditering” (Afghanistan) eller ett ”incitament för geografiskt isolerade arbetstagare att stanna kvar på vårdinrättningar” (Liberia). Utvecklingen av effektiva samordningsmekanismer är avgörande för att se till att dessa insatser samordnas och anpassas till vad mottagarländerna vill.